ur balans

Vart är jag på väg?

Förändra sig kan ingen - men förbättra sig kan alla
Ernst von Feuchtersleben


Jag vill ta mig ut från den här stigen och hitta den stora vägen.

Fantasi..?

En morgon vaknade jag av en dröm så verklig.
Så verklig att det funnits med mig nu i flera år.
Jag måste berätta för någon.
Jag vill berätta allt för dig.


Drömmen handlade om dig och mig.
Det var du och jag. Det var vi.


Jag började berätta, och du visste hela tiden mitt nästa ord.
Du hade haft samma dröm.
När vi kom till slutet av våran dröm, när allt var så bra..
Det var då jag vaknade. Jag vaknade ur min dröm.


I morse vaknade jag av en dröm.
En dröm så verklig att den kommer finnas hos mig i flera år.


Jag undrar vad som får dig att skratta när jag inte är med.

Som vanligt..

Som vanligt spricker mina planer och allt blir skit.
Det blir ingen tatuering. Pengarna finns inte just nu.
Måste betala min resa och lyckas med att få ihop fickpengar.


Kan man alltid gömma sig bakom en text?
Är man * viss text saknas*


Jag undrar vart du är när jag skriver den här texten.
Av någon anledning kan jag inte få dig ur mitt huvud.

Här idag, borta imorgon?

Jahapp.
Då har man tagit sig såhär långt då..
Ända till 2006. Det trodde jag inte för ett tag sen.

Nyår var segt. Inte alls som jag hade tänkt mig.
Måste erkänna nu att nyår är fan inte så roligt egentligen.

Nu är det bara att sitta och vänta på att våren ska ta form.
För efter det kommer sommaren.
Livet blir så mycket enklare då.
Människor är gladare, trevligare och aktiviteterna blir fler.
Man kan vara ute dygner runt (vilket man kan nu också, men det är roligare då).
Semestern kommer och man kan resa. Eller bara dega.


Den 11/1.
Dagen då jag gör min andra tatuering!
Kommer bli sjukt coolt. Hoppas jag iaf.. Haha..
Måste ju iofs hinna kirra fram pengarna.
Hur nu det ska gå får bli en annan saga.

En sak jag måste lära mig själv inför 2006, och snart, är att
jag måste ta en vecka i taget. Planering är fan inte mig grej.
Tydligen :I
Kanske t.o.m en dag i taget.. Fast det kanske bli för mycket?!
Äh, det återstår att se!