poeter

Usch.
Eller.. inte usch.. Men.. Oooj.

Snart är det dags. Snart gäller det.
Snart drar jag.
Jag kommer inte fattar det förens jag och Mikael sitter på planet.
Fan. Undra hur det kommer att gå.

Eller.. Det är fan en dålig inställning.
Det kommer gå sååå bra!
Och skulle det inte funka där.. Då drar vi vidare.

Det finns mycket och många jag kommer att sakna.
Men också åt andra hållet.
Mycket ska bli skönt att slippa.
Vad det är håller jag dock för mig själv.

Men snart hjärtat, snart..
Det måste ske innan min själ exploderar.

Vägen mellan oss är lång, och inte minst tröttsam.
Vilan som kommer att skölja över oss är som vackraste sommarregn.
Det är en välsingnelse utan dess like.

Vid resans slut finns ingen väg att följa.
Från och med nu skapar vi våran egen väg.