poeter

Hur mycket jag än vill så har jag ingen tidmaskin
Allt jag har är mig själv
Och just nu räcker det inte till
Jag har förstört så mycket
Jag borde hållt tyst när du bad mig
Just den bilden spelas om och om igen i mitt huvud

Just nu står jag i ett tomrum
Ingen hör mig skrika
Ingen ser mig slå
Men det spelar ingen roll
Jag har själv gått in dit
Jag får själv leta mig ut igen
Med tiden kommer väggarna att ruttna

Det kommer att komma en tid då människor inte längre minns mitt namn