poeter

Hela tiden, verkligen hela tiden går saker upp och ned..
Man vet aldrig hur dagen kommer sluta, vad sista tanken blir innan man somnar.
Det sistnämnda är väl rätt naturligt, men jag orkar eller vill inte ha det så.

Det jag vill känna är trygghet, komma in i en härlig rutin.
Inte bara vardagens uttjatade tomma löften, utan att verkligen känna något.
Vakna upp på morgonen och känna "oh, idag då jävlar", istället för det jag
oftast kännt på senare tiden "Jaha, vad fan händer idag då".

Man kan känna trygghet på olika sätt, du kan ha en försäkring eller en ekonomisktrygghet osv.
Det jag vill ha, det jag "söker" känns så pass mycket djupare än så.
Jag vill inte längre ta konsekvenserna för något som jag  i n t e har gjort, då känns allt bara bortkastat.
"Bara för att jag inte gjorde det här, så händer det här". Vad fan är det..?

Men det handlar nog bara om att våga ta chanserna som finns..
Eller, först och främst lära sig om man har någon chans..
Det är nog en rätt bra grund.

Jag börjar där..